Ett halvår senare...

God fortsättning! Det var ett bra tag sen den här bloggen uppdaterades må jag säga...
Läste senaste inlägget och det har skett lite ändringar!
Loke är nu ett halvår gammal och han är så fin! Han verkar må hur bra som helst trots att han fortfarande ser tillplattade ut över bröstet. Att hans namn är som skrivet i stjärnorna är väldigt tydligt, för han är verkligen en riktig luring som ställer till ofog och bråk.
Han bor hos min mor som inte ville skiljas från den lille pysen och det var för det bästa det. Jag och Magnus planerar nämligen...men om dessa planer kommer ske snart eller lite senare det får vi se!

Röda Farans Loke 12 veckor!

Det känns skönt att ingen kommer och hämtar den lille katten imorgon! För han är helt och hållet hela familjens katt och det skulle nog ha blivit en hel del tårar om jag hade sålt honom.

Loke är idag 12 veckor gammal och det är väl första milstolpen till ett liv som vuxen katt börjar. Inte trodde jag att den här dagen skulle komma så snart efter så mycket strul och oro. Men det gjorde den!

Förra veckan så fick Loke vandra fritt i huset med alla katter och hundar. Det har gått väldigt bra och det är en kaxig liten kille vi har att göra med. Huset andra katter tyckte väl inte att det var så kul att det kom en ny katt, men nu verkar de ha accepterat honom. Tage tycker nog att det är lite roligt, men han försöker dölja det. Det går så där om jag säger så! 

Men den som tycker mest om den här lille krabaten är ändå Urban. Urban älskar den här lille katten och verkar så nöjd med att äntligen ha en lekkamrat. Vi får se om det håller i sig...

De står och lurpassar och jagar varandra upp och ner i huset. 

Vad han väger vet jag inte, men jag skulle gissa på 1,5kg kanske. Nästa måndag ska han till veterinären och besiktigas och slutvaccineras så då ska vi passa på och väga honom på en ordentlig våg. Han äter helt obehindrat och verkar han skaffat sig lite av en aptit. Om han brås på sin far så lär han bli ett matmonster!

Han är registrerad men jag väntar fortfarande på stamtavla och när den kommer ska försäkringarna på alla katterna ordnas och ändras. 

Om allt går som det ska nu så kommer nästa anhalt på när han är runt ett år gammal. Då ska hjärta, lungor och höfter kollas. Då spörs det om hans flat chest har haft några större inverkningar på honom. 

Övrigt kattnytt är att Idun har blivit kastrerad. Hon reagerade typiskt Idunskt med att bli lite lätt chockad över hela händelsen. Till råda på allt är hon tvungen att ha krage på sig för hon sliter i stygnen, så hon känner sig inte så glad just nu. 

Tage verkar lite mer tillfreds och jag börjar känna igen honom. Om det beror på något annat än det nyinskaffade Feliway vet jag inte, men han verkar trivas just nu.

Om en vecka så flyttar jag och Magnus in i vårt nya krypin för ett år framöver och jag hoppas att Loke kommer platsa in bra i det övriga kattgänget. Han får vänta en vecka eller två på att få komma för att Tage och Idun ska få tid att anpassa sig. 

Vem som i framtiden kommer få äran att kalla Loke "sin katt" är lite oklart än så länge, men han verkar bli en sån där katt som kommer överens med alla. I dagsläget är han min katt och det känns bra efter att vi så tappert har kämpat oss fram till idag!

Min första kurs avklarad!

Som ny uppfödare tror jag att det är viktigt att erkänna att man inte kan och vet allt. Hur skulle man kunna det? Jag har visserligen haft katt så länge jag kan minnas och var varit lycklig ägare till MCO i lite mer än 5 år. Men det är en massa saker man ska lära sig kring avel, genetik och skötsel och inte minst att lära känna andra uppfödare.

Väljer man att ge sig in i detta blir man rikligt belönad! Jag har hittills träffat väldigt trevlig och roliga människor och lärt känna fina katter. Att få ha kattungar är verkligen ett privilegium och jag hoppas på många fler kullar framöver! Min väg mot uppfödning har varit kantad av tråkigheter - men sådant händer. Känns så typiskt mig bara att allt dåligt händer första gången man provar...
Sen kan jag väl säga, med risk för att låta larvig, att man lär sig väldigt mycket om sig själv och sin hand om djur.

Det jag skulle komma till i detta lilla tal, var att det finns en massa engagerade människor som tar detta med katter på allvar och gärna hjälper folk att veta och lära sig mer. Jag har nu gått en kurs som arrangeras via Pawpeds och den rekommenderar jag till alla faktiskt. Första kursen är en s k grundkurs om kattens skötsel, vardag och hälsa, men jag kan säga att jag lärde mig en hel del och det var riktigt stimulerande! Den innehåll enskilda arbeten och grupparbeten, så man får träffa en hög med trevliga människor med samma intresse.
Jag har i alla fall gått den kursen och nu har jag fått mig en liten e-rosett som jag tänkte visa upp! Klicka på bild-texten så kommer du till en sida med info kring kursen och de utexaminerade deltagarna!



PawPeds G1-kurs



Loke 9 veckor!

9 veckor och 950g senare börjar nu Loke bli stor! Första vaccineringen idag och det gick hur fint som helst. Vi var tvungna att åka bil i en timme men det klarade han som ingenting. Han blir coolare och stabilare för var dag som går. Målet är ju att Loke ska bli en självständig, tuff och självsäker liten krabat med en massa kärlek till övers för sina människor. Än så länge är detta lite svårt att se eftersom kattungar uppenbarligen vill klara av alla olater innan de växer upp...Just nu går han igenom sladdbitar-fasen. Men han är onekligen cool och framåt.

I alla fall; 950g! Känns väldigt tryggt och bra när han nu börjar närma sig kilot. Han äter självständigt om än inte så entusiastisk som en kattunge kanske borde. I dag så tog KMR-mjölken slut och jag planerar inte att köpa någon ny. Nu är det torrfoder och vanlig blötmat som gäller. 

Han har börjat använda sin lilla röst också. Den är mycket pipig och används så fort han anser sig felbehandlad. 

När Idun var liten så förde hon ett jäkla väsen så fort Tage och hon lekte. Och så fort hon pep slutade Tage med vad han än gjorde och då attackerade Idun honom på nytt. Loke gör precis likadant med Idun. De verkar så otroligt roligt ihop! Idun har alltid varit lite av en kattunge i beteendet så jag antar att hon tycker det är kanon att ha någon att leka med. Dessa våldsamma lekar går så klart ut över min sömn, men å andra sidan så var jag ju redan van med för lite sömn. 

Jag håller på att introducera Loke lite fint för Tage. De har inte hälsat speciellt nära på varandra än eftersom Tage inte tycker att det här med kattungar är kul. Men han har studerat Loke och Loke vill väldigt gärna hälsa men vibbarna gör nog att han inte vågar. De måste i alla fall börja komma överens för om 4 veckor flyttar vi till vårt nya hus och börja det nya livet. Tage är i grund och botten en väldigt smart och förstående kille, men han blir lätt avundsjuk har jag märkt och då blir han arg och irriterad. Jag hoppas innerligt att detta går över. 

Loke verkar bli en mycket stilig herre, med en mycket vacker, lång och silkig silverpäls. Han är otroligt lik Idun! Han har hennes långa svans och ben och hennes ansikte. Många av hans olika uttryck är en kopia av hennes. Jag hoppas att han inte får Iduns haka (!) och Iduns sinne. Sedan hoppas jag även att han ärver lite av pappa Ash också! Benstommen och temperamentet vore så klart inte fel, eftersom det var dessa egenskaper som gjorde att jag lånade Ash. 

Nu till veckan ska han avmaskas sista gången och förhoppningsvis ska jag våga registrera honom. Sedan kommer jag även att gå igenom katternas försäkringar och höra hur Agria ställer sig till Lokes flat chest...Kan hända att Lokes försäkring kommer åka på olika restriktioner för att göra hans situation lite krångligare. Vi får se.

Loke 8 veckor

Nu är han visserligen snart 9 veckor...har haft schemat fullt med jobb och annat, men tänkte att jag ska förgylla vardagen med några nya bilder. 

Jag vägde honom för två dygn sen och då vägde han runt en 790g, så det verkar som om han stadigt går upp 100g i veckan. Så då borde han väga ett kilo när han blir 10 veckor. 

Han äter numera helt själv, men vill gärna ha sällskap så den som är hemma försöker sitta med honom några stunder varje dag. 

Jag tror att det här beteendet kommer sig av att han inte någon att lära sig av. Så fort Idun är vid matskålen skyndar han sig dit, och när Idun leker på ett visst sätt härmar han. Men Idun vill bara leka med honom när hon känner för det. Och det andra katterna vill inte ha något med honom att göra, så det är faktiskt lite synd om den lille katten! 

De enda som verkar vilja ha något med honom att göra är hundarna. Men han är fortfarande för liten att träffa dem på egen hand för de är något intensiva...

Min bror är den som har stått för mat, lek och bus de senaste 2 veckorna eftersom jag har jobbat och Magnus har varit hos sina föräldrar. Men varken Loke eller Björn verkar klaga! Kanske har jag hittat min potentiella omplaceringsvärd hos min käre bror???

Loke är i alla fall en mycket, mycket pigg liten katt och han har många vassa tänder och klor som han gärna använder.Helst på ben och fötter.

Det blev ingen registrering den här veckan, jag kom fram till att jag vill vänta tills han är minst 10 veckor. Tycker fortfarande att han är för platt över bröstet för att slappna av helt och tro att detta kommer gå bra. På måndag ska han vaccineras, för att hitta en veterinär inom ett bra avstånd här i obygden i semestertider var lättare sagt än gjort. 

Loke 7 veckor gammal!

Veckans Loke! Det är ingen stor misse jag har att presentera idag. Men han är desto vildare!

Jag tycker själv att han väger för lite för lite med sina idag 664g, men har insett att det finns inte så mycket jag kan göra åt det. Han äter som han ska och har börjat ta egna initiativ. Imorse kl 6 så väcktes jag av att han stod nedanför sängen och jamade och var hungrig. Maten stod precis bredvid honom men jag antar att han ville ha sällskap. Så jag satte mig på sängkanten och pekade på maten och la mig ner igen medan jag lyssnade på hans knaprande.

Jag funderade förra veckan om jag skulle avmaska honom men bestämde mig för att vänta en vecka. Han har säkert inte mask eftersom som Idun i rimlighetens namn inte borde ha det. Men jag kör en kur imorgon ändå och har då gjort det jag kan göra. 

Maten som han äter ser inte så mycket annorlunda ut än förra veckan. Han äter blötmat (Mjau och Hills kitten) blandat med KMR. RCs babycat uppblöttnat och vanligt. Det uppblöttnade torrfodret verkan han ha tappat intresset för utan äter dem som sagt torra. 

Utöver RCs babycat torrisar får han även Eukanuba kitten vilka han verkar gilla. 

I en kattunges värld så finns det onekligen saker som är mer intressanta än mat. I Lokes fall är det sängen som han upptäckte för några dagar sedan. I samband med den upptäckten gjordes även upptäckten att bakbenen är till för att hoppa med och frambenen för att klättra. 

Jag har med andra ord inte fått så mycket sömn de senaste två nätterna...Tur att jag är van efter de senaste 7 veckornas spring upp och ner med nappflaska och annan mat!

Idun sover i sängen med mig så varför skulle inte Loke? Det är säkert det han tänker. Jag lyfter däremot ner honom till boet lite pliktskyldigt var och varannan gång. 

Till veckan blir det nog inte så mycket annorlunda i kattlivet här på Sörbäcken. Loke ska avmaskas och eventuellt registreras och få träffa de andra djuren lite mer. Just nu har han en grind med nät så han och de andra kan ser varandra. Han har redan träffat foxterriern Urban och det har gått bra. Urban verkar inte kunna vänta förrän Loke är stor nog att lekas med. Han har träffat en av husets katter, min gamle abessinier Simon, som är den enda modig nog för att våga sig in i sovrummet. 

Tage, den store fegisen, vägrar träffa honom. Så Loke får nog växa till sig lite så han kan försvara sig om Tage blir arg på honom. Hur en kattunge ska försvara sig mot en 8kgs MCO-hane vet jag inte, men  det ska nog gå bra. 

Idun agerar numera storasyster åt Loke och de båda verkar nöjda med detta. 

Jag agerar mamma och det är hjärtvärmande när man väcker Loke och han börjar kurra något våldsamt och går ut och stryker sin lilla nos mot mitt ansikte.

Loke 6 veckor!

För 4 veckor sedan var jag hos veterinären men Loke för jag tyckte att hans bröstkost kändes platt. Efter en undersökning sa min veterinär att han trodde att Loke var plattbröstad, eller flat chest. Så ännu en gång blev jag tvungen att genomlida detta, och vara oviss om Loke överlever eller inte. För det är det enda man kan göra; vänta och se och kämpa på så länge det går. 

Här är länken till en artikel om flat chest för er som är intresserade och vill veta mer. 

Det finns mycket som talar för att Loke kommer överleva och leva ett helt vanligt kattliv. Han började gå mycket tidigt och får mycket motion med lek och bus. Beteer sig kattungar med flat chest som en vanlig kattunge ska det inte vara några problem. Överlever de 16 veckor ska de vara ute ur faro-zonen. 

Det här är anledningen till varför jag behåller honom. Jag tycker inte att det känns bra att sälja en kattunge med en defekt. Så han får stanna hos lilla familjen och när han är gammal nog ska jag åka till veterinären och få honom noggrannare undersökt. Efter det ska han kastreras och eventuellt omplaceras.

Nu, 4 veckor senare, har bröstkorgen faktiskt vidgat på sig men han är fortfarande plattare än vad han borde vara.

Varför blev det nu så här då? Ja, det vet ingen riktigt säkert. Gissningar ligger på att det är något fel på Idun och att det inte är genetiskt. Jag var medveten om att det kunde gå fel med den här kullen med tanke på vad som hände med förra. Men nu är vi här och tar en dag i taget och än så länge ser det bra ut. 

Just för tillfället kämpar jag med att lära Loke äta vanligt mat. Han tar mycket få egna initiativ till att äta så jag, envis kattmamma som jag är, är uppe var 3-4 timme och ser till att han äter och busar. Kosten är varierad för han verkar inte vilja ha samma saker hela tiden. Jag kör på RCs Babycat torrfoder uppblöttnat och vanligt, FourFriends Kitten uppblöttnat, blötmat från Hills för kattungar, Mjau blötmat och KMR mjölkersättning. Omständigt värre men vi prövar oss fram. Han äter det mesta men man måste ha tålamod och inte tvinga i honom mat. Det har varit lite krångel med hans vikt under några dagar och då blir så klart jag mer nervös än vad jag borde bli. 

Han väger mindre än genomsnittet och ligger snarare i mitten. Detta är kanske inte så konstigt eftersom han är handmatad, flat chest och har en liten mamma. Idun var liten och tanig som kattunge, så han har kanske ärvt detta.

Han är i alla fall mitt lille hjärtegryn och vi kämpar på tappert tillsammans. Hela familjen är involverad i socialisering och matning av den lille plutten. Risken finns att han kommer bli en mycket bortskämd och älskad kisse!